12

Berätta om någon du saknar.



Någon jag verkligen saknar är min fina vän Linda.
Vi lärde känna varandra på ett nyårsläger 2004, tror jag? Vi blev presenterade för varandra och på något sätt så klickade det liksom. Vi höll kontakten via det fantastiska MSN messenger tills vi träffades igen på våren på mitt återträffsläger för konfan, där hon var med och jobbade i köket.
Det lägret hängde vi massa och pratade och ja, där blev det liksom.. VI!
Efter det så har vi bott i olika städer och olika länder men ändå hållit kontakten via brev, skype och telefonsamtal. Ibland ofta ibland sällan, men vi har alltid vetat var vi haft varandra liksom. Och så har vi åkt och hälsat på varandra lite här och var.

Det bästa var i våras, när jag bodde i Stockholm ett tag, för då fick vi inte bara på i samma stad utan också i samma lägenhet! Det var verkligen en lyx att bara kunna prata en stund med en kopp te innan läggdags, eller gå en promenad eller ta en fika på stan. Helt underbart, faktiskt.

Nu bor vi återigen på distans, och det känns lite i hjärtat faktiskt. Men det bästa är att man alltid har varandra och snart kommer vi säkerligen ses igen. //E