Det är november. Det är grått varje dag. Dimman ligger tät över Bollnäs, det blir mörkt kl 16 och jag har dagarna fullbokade. Det är sannerligen kul att ha mycket att göra, program att sända, inslag att spela in, personer att ringa etc etc. MEN man blir hiskeligt trött på kvällen.
Som nu. Sitter här framför datorn. Läsglasögon på. Hur kunde jag någonsin leva utan läsglasögon? Nu kan jag inte sitta vid datorn ens 2 minuter utan dem. Hur som helst, sitter här och är trött och väntar på Max så vi kan kolla på Bron (superbra på SVTplay, alla avsnitt finns kvar, kolla innan de försvinner).
Det som är så himla bra är att clementinerna (ja det är en clementin, men satsumas låter roligare) är så goda nu och att man äta hur mycket som helst.
Ja, det här inlägget saknade lite substans och sådär. Men det gör även min hjärna.
I morgon åker jag till Stockholm. Festligt. //E
Ps! Kan alla skicka en uppmuntrande krya-på-dig-tanke till min finaste finaste Linda som ligger med hjärnskakning i sitt föräldrahem och kanske inte kommer kunna mysa med mig alls i helgen. Buuh, stackars Linda. Krya krya!!! Ds!
2 kommentarer:
Jag älskar satsumas! Och ja så sjukt roligt namn, undrar vart det kommer ifrån?
Satsumasfröjden. Du får skicka en madickenlåda till linda, helt enkelt.
Skicka en kommentar