Idag gick jag längs Vågen och Voxnan. Änderna sov. Solen sken. Det var oerhört hjärtstoppande vackert som alltid. Hur kan det vara så fint här jämt? Helt galet.
I morgonkväll går tåget mot Arlanda och tidigt på torsdagsmorgon kommer jag och Max sitta på ett flygplan mot München och sedan vidare till JFK i New York. JÖSSES! Kan knappt tro att det är sant. Har iallafall skrivit ner en satsig packlista. Så himla pirrig i hela kroppen. Tänk att jag ska komma tillbaka till USA. Träffa F och hela familjen, åka upp till Vermont. Nej det känns helt overkligt.
Nu går jag och tittar på singer/songwriter-konsert. Hej. //E
.jpg)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar