2012-01-25

Onsdag

DocsHej mitt vinterland!

I morse när jag snoozade min mobils ihärdiga bongotrums-signal ytterligare en gång deklarerade jag en dyster dikt, som jag kom på helt på "liggande fot", så att säga. Jag minns inte exakt hur det gick, men det var något i den här stilen:

När ödets trummor återigen slår
ska jag resa mig ur sömnens vrår

och ta mig upp ur sängens avgrundsdjup
och fram till sängkantens höga stup
och störta mig mot en säker död
och omfamna morgonsolens glöd


Ödesmättat, inte sant? Riktigt så farligt var det verkligen inte att gå upp.. men det var rätt intressant diktat av en snooze-drucken Elin. //E

5 kommentarer:

Lina sa...

Sjukt bra dikt! Jag tycker det känns nästan så hemskt att gå upp och min kille är nog beredd att säga att det är ännu värre. Du måste vara grym på att rimma om du kan deklarera sånt där i snoozetillstånd.

Hanna-Karolina sa...

Hägglambertzmaterial!

Fredrik P och F sa...

Imponerande! Skriv ner den någonstans och publicera det på din blogg. Pronto!

Emma sa...

Åh, du har lyckats formulera också min morgonångest! Vilken dramatik. Och bränner man sig eller värmer morgonsolen bara, det undrar jag.

Emma sa...

Du har verkligen fångat morgonångesten!